EU-domstolens beslut om mutagenes ifrågasatt av sakkunniga Forskare.

EU-domstolen kom nyligen med en dom om hur användandet av mutagenes skall tolkas i ett befintligt GMO-direktiv. EU-domstolen menar att mutagenes, förutom om man använt giftiga kemikalier eller strålning för att införa slumpmässiga och mångfaldiga mutationer, skall regleras enligt GMO-direktivet. De vill därmed särskilja på grödor med samma typ av mutationer och reglera grödor där mutationen införts med full kontroll. Svensk industri och svenska forskare ifrågasätter domen och påpekar många brister och sakfel. ”Det är uppenbart att ett otillräckligt vetenskapligt underlag inhämtats” hävdar forskarna.

Mutationer uppkommer vid en skada på DNA strängen som cellens egen reparationsmekanism sedan reparerar så att resultatet blir annorlunda än hur det såg ut före skadan. Mutationerna uppstår således via organismens egna system; oavsett om det är spontan mutation, mutation med traditionella metoder, som EU domstolen refererar till som uppvisat en historia av säkert användande, eller nya förädlingsmetoder. Då spontana mutationer samt mutagenes via traditionella metoder har uppvisat säker användning, kan man inte tolka det på annat sätt än att all mutagenes som innefattar en skada på DNA strängen och mutation inducerad via organismens reparationssystem inte medför några säkerhetsproblem.

Det går inte att i en gröda särskilja vilken teknik som använts för mutagenes och således måste undantaget i GMO-direktivet gälla oberoende av vilken teknik för mutagenes som använts.

I domen har man valt att framförallt granska skäl 17 i kombination med Bilaga I B ur direktivet, 2001/18/EG, och som gäller metoder för genetisk modifiering vilka undantas från reglering där mutagenes anges som en metod vilken undantas (se faktaruta nedan).

Vi tolkar skäl 17 som att när direktivet skrevs fann man att metoder som kunde definieras som genetisk modifiering redan förekommit under lång tid, som exempelvis mutagenes, och där resultatet inte visat sig medföra säkerhetsproblem. Av detta följer att man ansett att en ökad genetisk variation i form av mutationer inom de ramar som utgör genomet för en växtart inte visat sig medföra någon ökad risk för hälsa och miljö.

Det verkar som om man för utformningen av domen varken sökt vetenskaplig expertis för att informera sig och inte heller konsulterat de myndigheter i medlemsländer som redan gjort ett utlåtande och på vilka grunder de gjort sitt ställningstagande. I upprepade fall nämner man i domen möjligheten att utveckla herbicidresistenta grödor med de nya riktade mutagenesmetoderna och likställer därför de metoderna med transgen metod där man för in nytt DNA i genomet. "Detta resonemang är märkligt och visar med tydlighet bristen i domen och att den ej är

baserad på vetenskapliga fakta" säger forskarna. Att man med precision kan mutera för herbicidtolerans kan inte vara ett skäl till att likställa med transgen eftersom man har tagit fram herbicidtoleranta växtsorter med traditionell växtförädling samt andra mutagenesmetoder. Debatten runt herbicidtolerans mynnar ur ett faktum att spontana mutationer för tolerans mot herbiciden i ogräs gynnas och kan leda till herbicidtolerant ogräs vid omfattande användning av herbicider i ett odlingslandskap. Spridningen av herbicidtolerans är således ett odlingssystemsproblem och ej en förädlingsteknisk fråga. Om man har problem med kemikalier och herbicider så vore det logiskt rimliga att reglera kemikalien eller herbiciden.

"Det är olyckligt att man centrerat hela frågan kring en enstaka egenskap och låtit denna påverka domen i så stor utsträckning; en bråkdel av det som är på gång inom forskningen och de egenskaper som är på väg ut på marknaden vilka kan bidra till ett produktivt och hållbart jordbruk" säger forskarna. Ett exempel som kan nämnas är ett genomediterat vete som via mutation har blivit svampresistent och som kommer kunna odlas med avsevärt mindre insatsmedel och som övriga världen med säkerhet kommer ha tillgång till inom kort, men där vi i Europa får fortsätta att odla sorter som behöver besprutas.

Sveriges stärkelseproducenter har i samarbete med forskare på SLU använt riktad mutagenes för att ta fram en potatis vars stärkelse har klara kvalitets och miljöfördelar. "Vi kan med den nya potatisen minska kemikalieanvändningen i vår produktion drastiskt" säger Mathias Samuelsson som är forskningschef på Sveriges Stärkelseproducenters förening. Att jobba mot en mer hållbar produktion är något som företaget ser som oerhört viktigt. Stärkelsen kan klassas som en "green-label" produkt och har förbättrade kvalitetsegenskaper både för livsmedel och tekniska produkter och tillverkningen kommer att vara avsevärt mer resurssnål helt i linje med Hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Då samma mutation finns hos kommersiellt odlade majssorter, framkommen via spontan mutation, samt hos en kommersiellt odlad potatis förädlad med annan mutagenes, anser vi egenskapen som bevisat säker för både hälsa och miljö. Mutationerna i den nya potatisen kan inte skiljas från andra mutationer, de kunde likväl varit spontana och slumpmässiga. Inget nytt DNA har satts in och potatisen kan därmed inte definieras som transgen. En av fördelarna med att vi med kontroll kan föra in mutationer är att vi kan tillföra en eller ett fåtal egenskaper till moderna befintliga resurssnåla (motståndskraftiga och högavkastande) potatissorter.

Fakta

En grundläggande förutsättning för all växtförädling är genetisk variation. Finns det ingen genetisk variation så går det heller inte att ta fram nya och bättre växtsorter då alla är identiska. Ett verktyg som använts under mycket lång tid är att identifiera eller inducera mutationer för att erhålla genetisk variation i agronomiskt viktiga gener. Mutagenes har använts som förädlingsmetod i över 70 år och mer än 3000 grödor är framtagna med mutagenes och utgör en avsevärd del av det vi odlar och konsumerar idag. Utan mutagenes som förädlingsverktyg hade vi idag haft än större globala utmaningar då vi haft lägre skördar samt odlat grödor med lägre näringsinnehåll och med mindre motståndskraft, för att nämna några få exempel.

Under 1980-talet kom nya tekniker för att öka den genetiska variationen vilka möjliggjorde en sammansättning av nya gener och överföring av gener mellan arter, i domen benämnd som transgenes. Då, för drygt 30 år sedan, ville man säkerställa att nya växtsorter framställda med transgenes var tillräckligt säkra för användning i miljön och därför reglerade man dessa växtsorters användning. Man fann vidare att ett aktivt ökande av den genetiska variationen med mutagenes kunde definieras som genetisk modifiering men använts under lång tid utan att medföra säkerhetsproblem och därför undantogs från reglering.

Utdrag från Direktiv 2001/18/EG som domen är baserad på.

Skäl (17) Detta direktiv bör inte omfatta organismer som har erhållits med vissa metoder för genetiska förändringar vilka på vedertaget sätt har använts i ett antal tillämpningar och vilka under en längre tid inte har visat sig medföra säkerhetsproblem.

BILAGA I B

METODER SOM AVSES I ARTIKEL 3

Följande metoder för genetisk modifiering som ger upphov till organismer skall inte omfattas av detta direktiv, förutsatt att de inte inbegriper användning av hybridnukleinsyramolekyler eller genetiskt modifierade organismer förutom sådana som framställts genom användning av en eller flera av de metoder som anges nedan.

1. Mutagenes.

2. Cellfusion (inklusive protoplastfusion) av växtceller av organismer som kan utbyta genetiskt material genom traditionella förädlingsmetoder.

Per Hofvander, Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Mariette Andersson, Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Hans Berggren, VD Sveriges Stärkelseproducenter, SSF

Mathias Samuelsson, Forsknings och utvecklingschef, SSF

Stina Nilsson, Medlemschef, SSF

Sveriges Stärkelseproducenter ek. för., SSF, ägs av 600 lantbrukare i sydöstra Sverige. Verksamheten processar varje år ca 300 000 ton potatis till 80 000 ton potatisstärkelse. Koncernen har egen verksamhet i Sverige, Danmark, Tyskland, Tjeckien, Lettland, Polen, Ryssland och Kina och har en omsättning på ca 1800 MSEK.

Forskarna finns på institutionen för Växtförädling på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Man är ledande i världen när det gäller tillämpningar av CRISPR-Cas9 tekniken som förädlingsmetod på potatis.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kontaktuppgifter: Per Hofvander: 040 415013 per.hofvander@slu.se

Mariette Andersson: 040 415541 mariette.andersson@slu.se

Hans Berggren: 073 040 42 01 hans.berggren@lyckeby.com

Mathias Samuelsson: 073 043 34 72 mathias.samuelson@lyckeby.com

Länkar:

Presslänk angående Japan’s Ministry of Environment (MOE) positiva syn på CRISPR tekniken.

http://news.agropages.com/News/NewsDetail---27303.htm

Pressmeddelande från Sveriges Stärkelseproducenters förening and EU-dom.

http://www.lyckeby.com/%C3%B6kad-h%C3%A5llbarhet-med-crispr-cas9

Pressmeddelande från SLU om ny potatissort

https://www.slu.se/ew-nyheter/2016/10/specialpotatis-for-starkelseindustrin-blir-sveriges-forsta-crispr-cas9-groda/

Pressmeddelandet från EU-domstolen:

(https://curia.europa.eu/jcms/upload/docs/application/pdf/2018-07/cp180111en.pdf

Pressmeddelande från USDA; https://content.govdelivery.com/accounts/USDAOC/bulletins/201b204#.W1t8uNXVEJM.twitter

Publikation om genomediterat vete;

Wang et al. Nature Biotechnology 2014 Sep;32(9):947-51. doi: 10.1038/nbt.2969. "Simultaneous editing of three homoeoalleles in hexaploid bread wheat confers heritable resistance to powdery mildew."

Dela inlägget