För att lagförslaget ska träda i kraft krävs nu att medlemsstaterna behöver komma överens innan det kan bli en slutförhandling mellan parlamentet, kommissionen och ministerrådet. Inom ramen för SLU Grogrund och dess projekt såg man möjligheterna med gensaxen Crispr/Cas9 i ett mycket tidigt stadie och tekniken används i ett flertal forskningsprojekt. I projekten används den redan idag bland annat för att utforska önskvärda egenskaper hos potatis, exempelvis förbättrad torktålighet och minskade halter av giftiga ämnen. I andra projekt är målsättningarna att förbättra proteinkvaliteten och minska kadmium i spannmål.
SLU Grogrund är ett centrum för växtförädling där akademin, jordbruksnäringen och samhället samverkar för en hållbar och klimatsmart livsmedelsproduktion. Utöver Lyckeby och Sveriges lantbruksuniversitet är Lantmännen samt LRF deltagande parter i SLU Grogrund.
Proteiner från potatis – ett unikt genombrott med gensaxen som verktyg
Potatisknölar innehåller högvärdiga proteiner som blir en restprodukt i stärkelseutvinningen. Tyvärr hamnar giftiga glykoalkaloider från potatisen i samma fraktion som proteinerna under den här processen, vilket gör det svårt att använda restprodukten som livsmedel. Det är här SLU Grogrund kommer in i bilden. Programmet, som är ett samverkansprogram, har möjliggjort utvecklandet av unika potatiskloner som är så gott som glykoalkaloid-fria.
– Det handlar om banbrytande forskning som i kombination med industriella intressen bidrar till ökad livsmedelssäkerhet och nya livsmedelsprodukter till gagn för konsumenterna, säger programchef Eva Johansson.
Folke Sitbon är växtbiolog och koordinerar SLU Grogrunds forskning om glykoalkaloider i stärkelsepotatis.
– Med hjälp av gensaxen kan vi plocka bort egenskapen att producera de giftiga ämnena. Det gör att vi kan utnyttja framtida sorters stärkelsepotatis som livsmedel på ett nytt sätt. Att använda restprodukten som proteinkälla skulle minska vårt beroende av animaliskt protein och importerad soja, förklarar han.
Om lagförslaget går igenom kommer glykoalkaloid-låg potatis att kunna odlas och användas i EU. Om förslaget inte går igenom finns det fortfarande livsmedelsproducenter utanför EU som är intresserade. Den här typen av stärkelsepotatis går att utveckla från olika potatissorter som passar att odla i olika delar av världen.
– Vi får se hur det blir med lagförslaget. Det vore roligt att se resultatet av vår forskning komma ut på den europeiska marknaden, och tråkigt om EU hamnar på efterkälken, säger Folke Sitbon.
Ibland pratar man om gensaxen som ett slags trollspö. Men det går inte att påverka vilka egenskaper som helst med den. Gensaxen lämpar sig dessutom bättre i växtförädlingen av vissa grödor. Den kommer långt ifrån kunna ersätta all vanlig växtförädling.
Mariette Andersson med kollegor i Alnarp är pionjärer när det gäller att utveckla protokoll för gensaxen i potatis. Som forskare inom SLU Grogrund är hon involverad i flera projekt.
– För just potatis är gensaxen ett smidigt verktyg, i och med att grödan har en komplicerad arvsmassa, förökas med knölar och tar förhållandevis lång tid att förädla via korsningar, säger hon.
Förutom att gensaxen kan användas med kommersiella syften, är den också ett oerhört användbart verktyg inom grundforskningen.
– Vi har tagit stora kliv framåt med att förstå hela glykoalkaloidsyntesen, genom att slå ut gen för gen. Det har varit omöjligt att göra den typen av studier på ett effektivt sätt tidigare, säger Mariette Andersson.
Lyckeby är med och utvecklar tekniken
Lyckeby påbörjade sitt utvecklingsarbete med gensaxen redan 2013. Syftet var att skapa en stärkelsepotatis som enbart innehåller kortkedjig amylopektinstärkelse. Denna nya stärkelse har egenskaper som möjliggör användningsområden som traditionell stärkelse inte klarar av utan att först behöva modifieras med kemikalier.
Tillsammans med forskarna Mariette Andersson och Per Hofvander vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), startades en förstudie kring tekniken där man drog slutsatsen att det går att skapa en önskvärd mutation i stärkelsepotatisen. Dessa framgångar ledde till vidare satsning och efter två år hade de den första potatisprototypen klar och påbörjade planen att gå från laboratoriet till kommersiell odling med målet att lansera nya produkter.
Det visade sig dock att det skulle bli en lång och komplicerad resa. Sedan 2018 har man fått beakta den nya stärkelsepotatisen som en GMO-gröda vilket har försvårat projektet. Trots det valde de att satsa med fortsatt hopp om att det ska bli fullt möjligt att använda tekniken inom EU.
För Mathias Samuelsson, Sales Director på Lyckeby, som har varit en del av detta projekt under många års tid är det därför glädjande att EU-kommissionens lagförslag har godkänts av EU-parlamentet.
– En modern lagstiftning för växtförädling som möjliggör ett säkert nyttjande av Crispr/Cas9-tekniken är mycket välkommet. Om förslaget går igenom kommer jordbruket inom EU att kunna nå klimatmålen och för vår del så innebär det en stärkt konkurrenskraft och att vi kan nå våra hållbarhetsmål, säger han.
I dag bidrar Lyckeby med sina kunskaper och erfarenheter kring gensaxen, ur ett livsmedelsproducentperspektiv, i SLU Grogrund.
Fakta:
- Med gensaxen gör man riktade mutationer (precisa förändringar) i arvsmassan.
- På molekylär nivå är det ingen skillnad på mutationer som skett naturligt, slumpvis framkallat eller med hjälp av en gensax.
- Gensaxen låter växtförädlaren kontrollera var i arvsmassan mutationer ska ske, och därmed vilka egenskaper den kommer att påverka. (Hos växter med slumpvisa mutationer måste växtförädlaren leta efter de önskvärda mutationerna och undvika de oönskade – en kostsam process som tar lång tid.)
